Fysioterapeutens roll vid reumatisk sjukdom

Vilken roll spelar sjukgymnastik i behandlingen för reumatism?

Bedömning

För att få ett bra fungerande samarbete mellan patient och fysioterapeut är det väldigt viktigt att ta reda på ”vem patienten är”, vilka problem hen söker för, vilken kunskap patienten har om problemen. Men också tidigare erfarenheter, eventuella behandlingar och önskemål om möjliga sätt att komma vidare. 

Utifrån det här samtalet gör fysioterapeuten en bedömning och dokumenterar patientens status med hjälp av olika undersökningar, tester och frågeformulär. Fysioterapeuten använder olika mätmetoder för att bedöma rörlighet, smärta, kondition, muskelstyrka och välbefinnande och kan också bedöma balans, koordination och nervfunktion. 

Åtgärder 

Tillsammans med patienten sätter sedan fysioterapeuten upp ett mål och lägger upp en behandlingsplan. Målet skall gärna vara S.M.AR.T, det innebär att det skall vara Specifikt, Mätbart, Accepterat, Realistiskt och Tidsbestämt, säger Nina Brodin.

Åtgärder kan vara exempelvis fysisk aktivitet med fokus på muskelstyrka, kondition eller ledrörlighet. För att vara specifik beskriver man också om det skall ske på land eller i vatten, ensam eller i grupp, hur ofta, hur länge och hur pass hög intensiteten ska vara. Även vilken typ av aktivitet som skall vara i fokus, t ex promenad, stavgång, cykling, simning, längdskidåkning, styrketräning på gym eller hemma, avspänning, tai-chi eller yoga. Fysisk aktivitet kan också skrivas ut på recept. 

Andra mer passiva behandlingsmetoder finns också att tillgå, tillexempel transkutan elektrisk nervstimulering (TENS), akupunktur, värme, eller kyla.
 
Ofta kan du få tillgång till patientundervisning om din egen diagnos och om hälsofrämjande levnadsvanor inom reumatologi. Patientundervisningen kan ske enskilt eller i grupp.

Uppföljning

För att kunna utvärdera om det smarta målet är uppnått följer fysioterapeuten upp status och behandlingsmål efter det planerade intervallet, då med samma bedömningsinstrument som vid starten. Detta är väldigt viktigt för att kunna se om behandlingen haft den effekt man önskat. Om fysisk aktivitet har ingått är det också viktigt att ta med aspekter som hur ofta träningen blivit av, därför får patienten ofta en träningsdagbok att fylla i.

Hur kan fysioterapeuten hjälpa dig med smärtlindring?

Fysioterapeuten kan bidra på olika sätt: 

Genom att anpassa fysisk aktivitet frisätts endorfiner i kroppen som bidrar till att minska smärta. 

Utöver detta kan fysioterapeuten genom väldigt specifik träning eller andra metoder bidra till att minska ledsvullnad, vilket i sin tur kan minska smärta. När en inflammerad led blir svullen töjs såväl ledkapsel som ledband och ligament runt leden ut. Detta är smärtsamt i sig och gör också leden instabil. Musklerna kring leden kan inte aktiveras på optimalt sätt och detta leder i förlängningen till minskad styrka, försämrad rörlighet och funktion i leden. 

Att ta ut rörligheten i dina leder är viktigt eftersom det både underhåller den ledrörlighet man har och att det ofta gör att du lär känna din kropp bättre. Det är viktigt att du lär dig hur lederna känns både med och utan inflammation. Genom att känna dessa skillnader kan du tidigt bli varse om det känns annorlunda, och därmed agera för att förhindra stelhet och minskad rörlighet som annars kan vara ett hinder för att klara vardagliga aktiviteter och vara fysiskt aktiv.

Det är viktigt att du själv kontrollerar rörligheten med jämna mellanrum, gärna varje dag, säger Nina Brodin.
 
Akupunktur och TENS (transkutan elektrisk nervstimulering) är smärtlindringsmetoder som används vid akuta och långvariga smärttillstånd och kan vara värdefulla komplement till annan behandling. Vid ordination av en TENS-apparat för hemmabruk bör en noggrann utprovning göras hos fysioterapeuten för att du ska kunna använda apparaten på ett säkert och optimalt sätt. Precis som vid övrig behandling är det viktigt med uppföljning av användning och effekt, gärna genom att du fyller i dagbok över hur ofta du har använt apparaten.  

En plan för din träning

Samtalet mellan dig och fysioterapeuten är grunden för en bra start och att för träningen blir en fortsatt vana. Särskilt viktigt är att prata om dina förväntningar och farhågor och att informera om smärta och trötthet i relation till fysisk aktivitet. Det kan också vara viktigt att ta reda på vilket stöd för fysisk aktivitet du har i din omgivning.

Ni kan diskutera om det finns behov av att exempelvis använda en stegräknare för att följa och motivera dagliga promenader. 

Ett alternativ kan vara att gå med i en träningsgrupp. Se avsnittet om appen tRAppen längre ner i artikeln. 

Träningen bör till slut nå måttlig till hög intensitet för att ge effekt, men inled träningen på låg nivå och öka successivt intensiteten i en takt som känns bra. 

Det är vanligt att uppleva tillfällig ökad smärta när man börjar träna. Smärtan är ofarlig men bör klinga av efter ungefär ett dygn, annars kan träningen behöva justeras. Fysioterapeuten kan hjälpa dig att nå rätt nivå. 

För att förbättra eller bevara din hälsa rekommenderas du att sammanlagt varje vecka vara fysiskt aktiv i minst 150 minuter (2,5 timme) på ett sätt så att puls och andning ökar - eller i minst 75 minuter på hög intensitet så att puls och andning ökar mycket. Dessutom rekommenderas att du tränar muskelstyrka minst två gånger per vecka. Är du över 65 år behöver du också träna balans.

Kan träning försämra din sjukdom?

De allra flesta studier av patienter med reumatoid artrit (RA) har visat att kondition, muskelstyrka, ledrörlighet, smärta, livskvalitet och dagliga livets aktiviteter förbättras genom träning, säger Nina Brodin. 

Det finns inget som tyder på att träning på en måttligt ansträngande nivå skulle vara skadlig. Inte heller att sjukdomsaktiviteten ökar vid denna typ av träning, snarare tvärtom.

Det finns några tillfällen då man ska vara lite försiktig med fysisk aktivitet

• Vid felställningar i leder, som kan upplevas som hinder för träning.
• Vid infektioner bör man precis som alla andra undvika träning. 
• Efter kortisoninjektioner bör man vila ett dygn innan man börjar träna lätt. Prata gärna med din läkare eller fysioterapeut om du vill träna tyngre efter kortisoninjektion.  
• Ledproteser utgör inget hinder för träning men din träning kan behöva anpassas. 
• Vid svullnad och inflammation i leder kan det vara bra att minska belastningen för den aktuella leden och fokusera på annan fysioterapeutisk träning. 

Prova ut hjälpmedel

Fysioterapeuten kan hjälpa dig med bedömning av eventuellt behov samt utprovning av gånghjälpmedel, information om val av skor, skoinlägg och ortoser. Det är viktiga tilläggsåtgärder för att främja fysisk aktivitet, minska smärta och fallrisk. Du kan också få remiss till arbetsterapeut för rådgivning och utprovning av andra hjälpmedel som till exempel handledsstöd och redskap med särskilda grepp. Anpassningar av arbetsplatsen kan också vara nödvändiga.

Läs även artikeln Påverka din sjukdom för bättre livskvalitet. 

Få hjälp utan remiss

Specialistutbildade fysioterapeuter finns listade på reumatologmottagningar. Där kan du också vid behov få remiss till fysioterapeut. 

1177.se är också en bra möjlighet för att söka fysioterapeut med specialistkompetens för reumatisk sjukdom i ditt närområde. Behandling ingår i högkostnadskort om fysioterapeuten har avtal med landstinget.

Tidigare var en läkare tvungen att remittera till fysioterapeut men den regeln har upphört att gälla i många regioner. Alla fysioterapeuter har en grundutbildning på tre år som innehåller kunskap om träning vid olika besvär. Men ett gott råd kan vara att hitta en fysioterapeut med specialkunskap om reumatisk sjukdom.

tRAppen

Behöver du lite uppmuntran, inspiration och stöd för att hålla igång? Har du ett träningsprogram som du nu ska fortsätta med på egen hand? Då kan tRAppen vara något för dig!

tRAppen är en kostnadsfri mobilanpassad webbtjänst utvecklad för att hjälpa personer med inflammatoriska reumatiska sjukdomar att upprätthålla regelbunden fysisk aktivitet och träning.Den är utvecklad inom ett forskningsprojekt vid Karolinska Institutet och Uppsala universitet i samarbete med Reumatikerförbundet.

Det är enkelt att använda tRAppen på din smartphone, läsplatta eller dator om du har lite vana av att använda mobiltelefoner och internet. Eftersom det är en webbtjänst använder du den vanliga webbläsaren och behöver inte installera någon app i din mobil eller dator. Att använda tRAppen är helt kostnadsfritt.

Du använder tRAppen inom en grupp med cirka 10 deltagare där ni uppmuntrar och inspirerar varandra till fysisk aktivitet. Ni kan även stötta varandra, exempelvis när någon är inne i ett skov.

Du sätter ett personligt mål i tRAppen samt planerar och loggar dina fysiska aktiviteter och du får löpande återkoppling på ditt mål samt dina och gruppens aktiviteter.

Exempel på aktiviteter som du kan logga: Styrketräning, cykling, simning, gå med stavar, raska promenader, yoga, skidåkning, golf, rörelseträning, rehabiliteringsträning och trädgårdsarbete. 

Du åtar dig att vara fysiskt aktiv på en nivå som du tycker passar dig och att dela med dig av hur du är aktiv i vardagen, tränar, samt ge tips och uppmuntran till de andra gruppmedlemmarna.