Till dig som just fått din diagnos

Den här artikeln riktar sig till dig som nyligen fått din diagnos och till dig som nyligen har fått en remiss till reumatologen. Här beskrivs undersökning, provtagning och behandling. Du får också råd om vad du kan göra för att själv påverka din sjukdom och öka din livskvalitet. 

Kvinna sitter och antecknar något i ett block

Förbered dig inför ditt första läkarbesök

Om du är väl förberedd inför ditt läkarbesök kan du lättare vara delaktig i din vård och du kan tillsammans med din reumatolog och annan vårdpersonal komma fram till den behandling som passar dig bäst.

Skriv en kom-ihåg-lista inför besöket 

Om det är ditt första läkarbesök hos reumatologen kanske du har många frågor kring din sjukdom. Skriv ner dem innan ditt besök och ta med dig så att du kommer ihåg att fråga allt du undrar över och så att du säkert får all den information du vill ha.

Läkarbesök och undersökningar

Hos reumatologen kommer du få berätta om dina symtom, när du känner av dem, hur länge de håller i sig och om de påverkas när du rör på dig. Du får frågor om din hälsa i övrigt, vilka läkemedel du använder, om det finns reumatiska sjukdomar i din släkt, hur ditt liv är och vad du klarar av att göra i vardagen. 

  • Reumatologen gör sen en kroppsundersökning och tittar efter tecken på inflammation och svullnad i leder.  
  • Du kommer att få lämna blodprov som kan visa på inflammation i kroppen.  
  • Dina leder kommer röntgas. Om du nyligen fått dina besvär kommer röntgenbilderna troligen inte visa någon påverkan på dina leder. Men om du haft besvär länge och inflammationerna har pågått en tid kan röntgenbilderna visa att skelettet intill de drabbade lederna har tunnats ut.  

Undersökning med ultraljud och med magnetkamera kan visa om en ledkapsel är svullen, om det finns vätska i leden och om ledbrosket är skadat. 

Innan du lämnar reumatologmottagningen efter ditt första besök får du veta om du ska kontakta mottagningen igen för att få svaren på undersökningarna eller om det är mottagningen som kommer att kontakta dig.

Se till att du förstår vad som sägs

Det är viktigt att du förstår vad som sägs under ditt läkarbesök och vad informationen om din sjukdom och behandling innebär. Du kan be att få det nedskrivet. Om du har svårt att förstå eller tala svenska eller om du har en syn- eller hörselnedsättning kan du be att få hjälp av en tolk.

Efter undersökning och provtagning 

När alla svar på blodprover och undersökningar kommit till din reumatolog blir det dags för ett återbesök på mottagningen. Reumatologen gör en bedömning på den sammantagna symtombilden och på undersökningsresultaten. 

Det finns inga prover som med hundra procents säkerhet kan säkerställa att du har reumatoid artrit (RA) men utifrån kombinationen av dina symtom och dina provsvar kan reumatologen ställa diagnosen.  

Om du haft symtom i minst sex veckor, om det är uteslutet att du har någon annan inflammatorisk ledsjukdom och om du har ledinflammationer i flera leder på kroppens båda sidor och i händernas småleder får du troligen diagnosen reumatoid artrit (RA).  

Behandlingen av reumatoid artrit (RA) utformas av ett reumatologiskt vårdteam i dialog med dig. I teamet ingår reumatolog, sjuksköterska, fysioterapeut/sjukgymnast, arbetsterapeut och kurator. Alla bidrar med sin speciella kunskap om vad det innebär att ha reumatoid artrit och kommer hjälpa dig på bästa sätt utifrån sina respektive områden. Vårdteamet sätter upp konkreta och gemensamma mål för din behandling. 

Reumatologen bedömer sjukdomsförloppet utifrån dina symtom och undersökningsresultaten och ordinerar läkemedel.   

Sjuksköterskan ger råd i hälsofrågor, tar blodprover, ger information om dina läkemedel och din behandling. Sjuksköterskan samordnar också kontakterna med andra i teamet och är den som du kan vända dig till med frågor. 

Kuratorn kan hjälpa dig att hitta rätt bland samhällets resurser, regler och bestämmelser, och ge stöd och hjälp med eventuella besvär som du stöter på i ditt dagliga liv. Du kan träffa kuratorn enskilt eller i grupp.

Vården ska passa just dig 

Vården strävar efter individanpassad och personcentrerad behandling. Det innebär att ditt reumatologiska vårdteam får information om din livssituation, vanor, aktiviteter och andra önskemål och försöker anpassa behandlingen efter din vilja och dina behov.

Behandling

Reumatoid artrit (RA) är en kronisk sjukdom och går inte att bota. Men med hjälp av olika typer av behandling kan den både bromsas och lindras. I många fall gör behandlingen att du kan fortsätta arbeta och leva som vanligt. 

När du har fått din diagnos behöver du få behandling så snart som möjligt. Ju tidigare du får behandling, desto större är möjligheterna att påverka sjukdomen och minska risken för skada och negativa effekter.  

Syftet med läkemedelsbehandling är att dämpa inflammationen i lederna och förhindra att lederna skadas. Då minskar även stelhet, smärta och trötthet och du får bättre rörlighet. 

Det är vanligt att behandla reumatoid artrit (RA) med en kombination av olika typer av läkemedel. Troligen kommer du också få prova olika läkemedel för att hitta en behandling som passar just dig. 

Behandlingen följs upp kontinuerligt för att se om den fungerar bra. Blodprover kan visa om inflammationen i lederna har dämpats. Röntgen, ultraljud och magnetkamera kan visa om nedbrytningen av brosk i leder har bromsats eller upphört. Om undersökningarna visar att din behandling inte ger den önskade effekten kan du få antingen högre dos eller något annat läkemedel.  

Vissa läkemedel kan ge biverkningar. Därför får du lämna blodprov regelbundet. Det kan hända att du få göra ett uppehåll med något läkemedel eller att du får minska dosen. Då återställs dina värden och du får ingen bestående skada. 

Nya läkemedel introduceras varje år och det finns nya möjligheter om en behandling inte fungerar.

Återbesök och uppföljning 

Det första återbesöket efter att du startat din behandling brukar handla om att följa upp effekten av de läkemedel som du använder. Det sker oftast 3–4 månader efter påbörjad behandling. Då brukar reumatologen eller sjuksköterskan också diskutera med dig kring livsstilsfaktorer som exempelvis fysisk aktivitet, kost, rökning och alkohol.  

Om du har frågor om exempelvis vilka hjälpmedel du kan komma att behöva och vilka du har rätt till, så ställ dina frågor vid återbesöken. Du kan även diskutera sådana frågor per telefon emellan besöken. Då kan du få en inbokad telefontid med en sjuksköterska.

Det är viktigt att du följer din behandling 

Det är viktigt att du fortsätter ta dina läkemedel även när du börjar känna dig bättre och upplever att dina symtom är under kontroll. För att din behandling ska ge både så bra effekt som möjligt och så lite biverkningar som möjligt är det viktigt att du följer doseringsanvisningarna. Om du tar för låg dos har läkemedlet inte samma effekt och du får förvärrade symtom. Om du i stället tar för hög dos kan du kan få onödiga biverkningar.  

Det är lika viktigt att följa den rekommenderade dosen för alla typer av läkemedel, både receptfria och receptbelagda.

 

Påverka din sjukdom och få bättre livskvalitet

Även om reumatoid artrit inte går att bota kan du göra en hel del själv för att påverka ditt mående och graden av dina symtom. Du har goda chanser att dämpa inflammationen, bromsa ledernas nedbrytning och lindra smärtan om du kombinerar läkemedel, arbetsterapi, egen träning, sömn och rätt kost. 

Förutom återbesök till din reumatolog och sjuksköterska får du troligen också återbesök hos en fysioterapeut som kan hjälpa dig att hitta någon fysisk aktivitet som passar dig. Läs om Den viktiga träningen 

Många av kopplingarna mellan sömn och hälsa finns i immunsystemet. Sömn och Sömnbrist kan sätta i gång olika processer i immunsystemet och ge inflammation i kroppen. Läs om Den viktiga sömnen här   

Det har visat sig att olika typ av kost kan påverka inflammation i blodet, både positivt och negativt. Om du vill få konkreta råd kan du be att få en remiss till en dietist.  

Läs om Kostens betydelse 

Om du vill bli gravid

Om du vill bli gravid behöver du planera din graviditet både noga och långt i förväg. 

Läs om Graviditet och reumatoid artrit 

Publicerad 2021-03-29 | Ändrad 2021-04-12
PP-INP-SWE-0091 Feb 2021