Om reumatism

Vill du veta mer om reumatism? Ungefär en miljon svenskar har problem med rörelseorganen. De senaste åren har forskningen tagit flera stora steg inom området. Idag är kunskapen mycket större om vad som styr reumatiska sjukdomars utveckling och vilken behandling som lämpar sig bäst i det enskilda fallet.

Fyra huvudgrupperna av reumatism

De reumatiska sjukdomarna är samlingsnamnet för ett 80-tal diagnoser som främst omfattar rörelseorganen. Sjukdomen kan drabba allt från de minsta kärlen i ögonen till kroppens stora leder och livsviktiga organ.

Reumatiska sjukdomar kan delas in i fyra huvudgrupper

Vi delar in de reumatiska sjukdomarna i fyra huvudgrupper:

  1. Inflammatoriska ledsjukdomar, så kallade artritsjukdomar eller reumatiska sjukdomar. Reumatoid Artrit, (RA), är den mest kända reumatiska sjukdomen. RA kallas även ledgångsreumatism. Andra vanliga inflammatoriska ledsjukdomar är psoriasisartrit (PsA), ankyloserande spondylit (AS eller Bechterews sjukdom) och barnreumatism (JIA).
     
  2. Inflammationer i kärl eller inre organ, ovanliga och ibland livshotande tillstånd.
     
  3. Artros, den absolut största gruppen, ålders- och i viss mån belastningsrelaterat.
     
  4. Mjukdelsreumatiska tillstånd, en mycket stor grupp innefattande bl a fibromyalgi, muskel- och senfästesinflammationer orsakade av över- eller felbelastning. Är ej orsakat av underliggande inflammatorisk sjukdom.

På denna hemsida kan du läsa om inflammatoriska ledsjukdomar.


Inflammationen i lederna är en skyddsmekanism

Reumatisk i det här sammanhanget betyder inflammatorisk, det vill säga att en inflammation uppkommit spontant eller genom en skada eller infektion. 

Inflammation kommer från latinets inflammatio som betyder "tända eld på". Det beskriver på ett bra sätt den hettande, röda svullnad som är typisk för ett inflammerat område med smärta och nedsatt funktion. Men en inflammation är en skyddsmekanism och kroppens reaktion för att försöka reparera en skada som kan orsakas av en infektion, stark värme eller kyla, kemiska ämnen eller strålning. När vävnaden skadas signalerar den till resten av kroppen vad som har hänt med hjälp av olika signalsubstanser, bland annat ämnen som kalls cytokiner.

På senare år har forskningen visat att TNF-alfa (TNF= tumörnekrosfaktor) är ett cytokin som har en nyckelroll när det gäller att driva på inflammationen.  Cytokinerna kallar till sig kroppens immunförsvarsceller, de vita blodkropparna. De vita blodkropparna tror att kroppens egna celler och vävnader är främmande element som ska förgöras. En förklaring kan vara att kroppens celler har ämnen på ytan som liknar de ämnen som finns på exempelvis bakterier eller virus.

Ledbrosk och ben kan skadas

Vid en ledinflammation förtjockas ledhinnan och utsöndrar en ökad mängd ledvätska. Om inflammationen får fortsätta kan brosk och ben skadas. Även omgivande mjukdelsvävnader som ledkapsel, ligament och senfästen runt leden skadas och funktionen försämras. Det kan i sin tur leda till en minskning av muskelmassan och muskelsvaghet.

Beroende på hur intensiv inflammationen är –  hur länge den varar och om tillståndet behandlas – kan de engagerade lederna drabbas av rörelseinskränkning, försämrad stabilitet och olika grad av felställning. Det dagliga livets aktiviteter försvåras. En inflammerad led ger ofta smärta och den är mest uttalad vid rörelse och belastning. Vid vila kan smärtan helt försvinna. Det är vanligt med morgonstelhet och stelhet efter att ha suttit stilla i några timmar. Regelbunden träning är viktigt för att bibehålla rörlighet och muskelstyrka. Det är också viktigt att kroppen och lederna får vilostunder, och att försöka hitta en balans mellan arbete, träning och vila.

 

*Anna är ett fingerat namn och filmen är baserad på en verklig historia.

PP-ENB-SWE-0401 feb 2016

Relaterade länkar