Ett hälsosamt matmönster stärker friskfaktorerna

Att maten vi äter spelar en viktig roll för hälsan är välkänt. Genom att äta näringsrik och hälsosam mat kan vi motverka flera av vår tids sjukdomar och samtidigt må bättre. Det kallar vi matens kraft! Det handlar sällan om några enskilda livsmedel, utan tricket och det som är avgörande för hälsan är det vi äter ofta, alltså vardagsmaten. Vetenskapen är överens – med ett bra matmönster kan vi stärka våra friskfaktorer så som bra blodtryck, blodfetter och immunfunktion för att förebygga sjukdom och må bättre!

Matvanor viktigt vid reumatisk sjukdom

Det finns inga tydliga belägg för att någon specifik diet har effekt på inflammation och sjukdomsaktivitet vid reumatisk sjukdom. Men precis som för alla spelar matvanorna en viktig roll för att främja hälsa i stort och för att må bra. Att äta hälsosamt kan vid reumatisk sjukdom även minska risken att drabbas av hjärt- kärlsjukdom som är vanliga sjukdomar för hela befolkningen, men extra vanligt vid reumatisk sjukdom. Personer med reumatisk sjukdom har även en ökad risk att oönskat förlora muskelvävnad och drabbas av osteoporos till följd av läkemedelsbehandlingen, där matvanorna har en viktig roll för att motverka detta. 

Medelhavskosten kan minska reumatiska symtom

Det matmönster som främjar hälsa, kan minska risken för sjukdom och ge viss symtomlindring vid reumatisk sjukdom är vad vi kallar medelhavskost. I stort är det samma råd som ges av Livsmedelsverket till övrig befolkning och baseras på evidensen i de Nordiska näringsrekommendationerna (NNR). Att äta ett matmönster som är medelhavslikt innebär för de flesta ett ökat intag av grönsaker, bär, frukt, baljväxter, fullkorn, fisk och skaldjur och ett minskat intag av rött kött, charkprodukter, godis, bakverk och snacks. Matmönstret innebär även ett högre intag av fett från växtriket och havet så som oliv-och rapsolja, nötter, frön och fet fisk och ett mindre intag av fett från kött och mejeriprodukter.  Att äta mer medelhavslikt innebär att fermenterade och magra mejeriprodukter så som yoghurt gärna får ingå men att fetare varianter så som grädde väljs mer sällan. Fisk, skaldjur, ägg och fågel väljs före rött kött. 

Närodlad mat ger samma hälsoeffekter

Matmönstret likt medehavskosten handlar alltså inte om att maten kommer från medelhavsområdet utan det är den typen av livsmedel som mer ofta äts i medelhavsområderna som ger den positiva effekten på hälsan. Detta matmönster kan också översättas till nordiska livsmedel och innebär att vi väljer:

  • Spannmål som råg, korn och havre. Ät till exempel rågbröd, knäckebröd, havregrynsgröt och matkorn så ger vi kroppen viktigt fullkorn. 
  • Svensk rapsolja har lika nyttiga fetter som olivolja. Rapsoljan har även en ytterligare hälsofördel och det är att den innehåller mer omega-3 jämfört med olivoljan 
  • Bär och frukt, som till exempel blåbär, lingon, vinbär och äpplen, liksom svenska rotfrukter, baljväxter och grönsaker ger viktiga vitaminer, mineraler, proteiner och antioxidanter. 
  • Nordiska vardagsfiskar som strömming, sill, lax och makrill bidrar med nyttigt fett, och omega 3.  
Medelhavskost

Dieter och tillskott

Att utesluta specifika livsmedel, att äta kosttillskott eller att äta enligt någon specifik diet i syfte att minska på inflammation finns det ingen vetenskaplig evidens för. Det sammanlagda kunskapsläget för exempelvis vegankost eller att utesluta gluten eller mjölk uppvisar på gruppnivå inte någon gynnsam effekt vad gäller inflammation eller symtomlindring. Att utesluta livsmedel kan förutom en möjlig begränsning i livet även innebära en risk för undernäring eller brist på olika näringsämnen. Kosttillskott kan ha toxisk verkan och öka risk för sjukdom och ska endast tas vid konstaterad brist.

Det finns alltid individuella variationer där individer kan uppleva förbättring vid uteslutande eller tillägg av vissa livsmedel. Vid önskemål om en modifikation av nuvarande matvanor rekommenderas alltid kontakt med dietist för att säkerställa ett bra näringsintag. 

Fasta avråds på grund av ökad risk för muskelnedbrytning

Att fasta innebär att man under en period intar så lite energi att kroppen hamnar i svältläge. Då ökar kroppens egen produktion av kortisol vilket dämpar immunförsvaret och kan lindra inflammation. Vid reumatisk sjukdom kan man då uppleva tillfällig symtomlindring. Så fort man äter igen återkommer inflammationen och fasta har ingen bestående effekt på varken inflammation eller symtom och avråds därför på grund av den ökade risken för nedbrytning av muskler. 

Hålla en hälsosam vikt viktigt för att dämpa en pågående inflammation

Att hålla en hälsosam vikt är bland det viktigaste vi kan göra för att stärka friskfaktorer och hålla oss friska. Övervikt i sig är en riskfaktor för flera olika sjukdomar så som cancer, hjärtkärlsjukdom och diabetes men kan även försämra välmående och symtom hos personer med reumatisk sjukdom. Fettvävnaden producerar ett antal olika ämnen, däribland olika inflammationsmarkörer. Det absolut viktigast för att dämpa en pågående inflammation är att hålla en hälsosam vikt. Vid reumatisk sjukdom och behov eller önskemål om att gå ner i vikt är det viktigt att detta görs på ett sätt som bevarar muskelmassa varför en dietist bör kontaktas för individuell rådgivning. 

Omega 3 visar viss antiinflammatorisk effekt

Större intag av långa omega 3-fettsyror visar en viss antiinflammatorisk effekt vid reumatisk sjukdom. Långa omega 3-fettsyror kallas EPA (eicosapentaensyra), DPA docosapentaensyra) och DHA (docosahexaenensyra). De finns främst i fet fisk så som lax, makrill, sill, ansjovis och sardiner. Anti-inflammatorisk verkan ses vid ett intag om cirka 2 gram av de långa omega 3-fettsyrorna, vilket motsvarar ett intag om minst 3-4 portioner fet fisk/vecka.

Korta omega 3-fettsyror, främst ALA (alfalinolensyra), finns främst i vegetabiliska livsmedel så som raps-och linfröolja samt valnötter. De visar inte på någon mätbar anti-inflammatorisk effekt, men de kan i viss omfattning i kroppen omvandlas till långa omega 3-fettsyror och har även andra viktiga hälsofördelar och får därför gärna regelbundet finnas med i vardagsmaten.

Sammanfattade kostråd för dig med reumatisk sjukdom

Att forska på sambandet mellan kost och sjukdomsaktivitet vid reumatisk sjukdom är utmanande då flera faktorer samverkar. Men den forskning som faktiskt finns idag visar att det matmönster som kan ge symtomlindring och minskad smärta är medelhavskosten, med ett extra högt intag av fet fisk. Därför kan du tänka så här:

  • Ät fisk, minst 3-4 portioner/vecka. Välj främst fet fisk, men variera även med mager fisk och skaldjur.
  • Ät mycket grönsaker, bär och frukt, minst 500 gram/dag, men gärna mer! Variera sorter och tänk i olika färger. 
  • Ät mindre rött kött, max 500g/vecka och uteslut eller ät så lite som möjligt av charkprodukter. Rött kött är kött från gris, ko, lamm, får, ren och vilt. Ät istället mer av fisk, skaldjur, vegetariska alternativ och baljväxter.
  • Ät mer fett från växtriket så som oliv- och rapsolja i matlagning, bredbar olja eller nötsmör på smörgåsen, nötter och frön som mellanmål eller i frukosttallriken
  • Ät mer fullkorn genom att välja fullkornsbröd, fullkornspasta, matgryner och müsli
  • Minska på intag av söta drycker, godis, glass och bakverk
  • Minska på intag av salt genom att salta mindre och titta efter nyckelhålsmärkningen på livsmedel du handlar hem. 

I samarbete med Dietistens val

Dietistens val
Published 2019-12-03 | Ändrad 2020-03-12
PP-INP-SWE-0044 Dec 2019